INGEN

Tänk att vi hade huset fullt igår..och inte nån brydde sig att jag blev ledsen igår och stack..inte ett enda telesamtal inte ett enda mess..inte från ronny, inte från hans syster eller bror... uppskattad som fan känner man sig.. tänk att hade de varit tvärtom hade jag brytt mig... men vad ska man säga.. man kan ju inte be folk att ha medkänsla.. blev bara så jäkla besviken...
tänk att an blir som en helt annan människa när vi har besök, är de här normalt?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0