My blog is my Diary ♥

...Från några veckor tillbaka hade jag fått reda på att jag fått Graviditetsdiabetes...

Vilket jag också kände i min kropp.

Kändes som en bergodalbana i både huvudet och kroppen ibland, inte bara den här vanliga dödströttheten, nej..utan de var något mera jag kände.

Fick gå till diabetesmottagningen på sös, träffa en jätte bra omtalad diabetesläkare, Dr Nils Adner
Har var 60plus, och talade med raka rör och visste precis vad han talade om.

Han tyckte att man skulle sättaigång mig för att mina värden var inte bra, alt att man skulle påbörja en inculinbehandling.

Men eftersom Philip kom 2 veckor i förväg och att Bebis är klar redan i gravid vecka 36, finns de väl inget att vänta på? Tyckte han, och jag med så klart, eftersom jag mådde lite sämre än vanligt.

Den Första November kl 13 fick jag tid på sös igen...

för en läkarunderökning + att diabetsläkaren var med..de var då..de skulle beslutas, Inculin eller Igångsättning?

Jag väntade och väntade...väntade och vänatde...de var stora förseningar...

Jag som skulle hämta Philip senast kl 15..

Tillslut var klockan strax efter 14 och jag började bli lite smått stressad..

Kom då på att far min jobbat natt, och ringde snabbt honom och frågade om han kunde hämta philip från dagis..Super pappa man har som alltid ställer upp i sista sekund <3

Hämtningen var fixad och jag kände mig mindre stressad...
Halv 3 tog dom emot mig..

..
...

....

Dom gick ut efter undersökningen och diskuterade...

....

...

..

-Emma, nu åker du hem och vilar och så kommer du tillbaka i morgon runt lunchtid, så tar vi och skriver in dig på förlossningen, för du ska bli igångsatt!!!

JAAA!!! Ingen var lyckligare än jag...

Ringde Ronny Dirket, sa att i morgon blire inge jobb för din del för vi ska in och föda barn :))

Tog bilen från sös, tänkte i bilen..började förbereda mig på vad som skulle med och hur jag ville att de skulle gå till.. Tänkte att...Ronny&Jag behöver nog lite energi, så stannade förbi maxi för att köpa lite energidryck och snacks osv.. Men han inte längre än att stå i kön till kundtjänst och jag känner hur de rinner i hela min kropp.. De lixom sipprade mellan benen.. och sen slutade de.. sen gick jag ett steg till och tänkte..Men gud, kan jag inte hålla tätt.. vad är det som händer?

Nu var klockan runt 15:00

Jag gick tillbaka till bilen, körde hem, för jag tänkte nått är fel. Hade ju inte en tankte på att de kunde vara fostervattnet som gått, för jag hade ju precis för en halvtimma sen blivit undersökt.

Kommer hem, i dörren står min pappa påklädd för att gå hem med hunden, jag hade ju ringt honom när jag åkte från sjukan och sa att jag var på väg hem.
Jag fick panik, jag sa till pappa, kan du skanna en stund jag måste bara duscha va mig. Han stannade. Hoppade in på lilla toan vi har precis innanför dörren. Ställde mig i duschen, och de lixom små rann lite längs benen. Jag ropade på pappa och sa; jag tror mitt vatten har gått kan du hämta handukar, han kom med en hel drös, jag skrattade och sa; men de kommer ju inte så mycke...Han sa; men hur ska jag veta.. haha så skrattade vi..
Han blev alltså kvar..jag visste ju inte när jag skulle få värkar eller vad som skulle hända.. Jag ringde förlossningen och sa att jag tror vattnet gått.. Dom frågade vad de var för färg, och jag sa att jag inte vet..Tyckte det var så svårt att se.. Sen kom de ju inte mycke bara lite.. Min tanke var igen...kan de verkligen ha varit vattnet som gått eller har jag fått kraftiga flytningar eller vad de nu var? Förlossningen sa iaf, har du itne börjat få verkar så stanna hemma, Ring om 2 timmar, för vi vill då iaf att du kommer in och blir undersökt..
Ringde Ronny, han kom hem direkt från jobbet så klart..

15:30 Jag satte mig i soffan på en handduk, små pratade lite med mamma som också hade kommit ner

16:00 Kom Ronny hem med andan i halsen, -Så ska vi åka nu? Nej skulle ringa vid 17 igen om inte värkarna har kommit igång, varav Ronny säger...men varför ringer du mig då, då kunde jag ju ha jobbat klart.. Haha (Ett tecken på att man känner lite lite stressad eller) Varav mitt svar blev; -Men jag har väl ingenaning om, om värkarna kommer nu eller ikväll..

17:00 ringer jag tillbaka till förlossningen.. Har fortfarande inte fått några värkar, Vi får en tid 18:30 på förlossningen för att bli undersökta
17:30 Börjar vi känna oss hungriga, (Min Mamma&Pappa och barnen satt och åt hemma) Vi drog Gyllenem'et på väg in till förlossningen.

18:30 Släpper dom in oss på förlossningen, vi får rum nr 10...och jag blir undersökt..Usch gynundersökningar som är så hemska, tycker jag..Och inte mindre hemsk blir det av att man får en trött grinig 'gammal' barnmorska som snart ska gå hem för dagen...Usch henne glömmer jag aldrig!
Nej, det är svårt att se om de är vattnet som har gått..gör så här, att ni går ner på stan tar en fika eller nått och så väntar vi, och ser om det är något som händer.. så 18:53 går vi därifrån

19:12 Är vi nere på Pressbyrån i Entren när de börjar hugga i "mensmagen" JAPP de var första värken, jätte kraftig. Dom kom tätt ändå från början. Tog oss ja...en halvtimma att gå tillbaka från Entren till förlossningen, innevägen. De som norlamt tar fem minuter. Hängde på Ronnys axlar och han masserade min svank igenom alla värkar. Nu förstod nog alla, både jag, Ronny och Bm, att det var nog vattnet som hade gått tidigare.

20:00 Allt gick så fort, från förska värken och nu Öppen 5cm ..Kommer ihåg att jag ringde och pratade med Mamma nu och sa att de gör väldigt ont, hon väntade i två värkar, innan vi la på. Sa till Bm att jag önskade EDA

Hon beställde de på en gång

20:24 Får jag EDAn inkopplad, men så ska den ju...ja prövas innan man får dosen osv... så den har träffat rätt så inte hela benen domnar bort och så.

LUSTGASEN ANVÄNDE JAG SÅ FORT VI KOM TILLBAKA TILL RUMMET, DEN VAR EN STOR HJÄLP FÖR MIG I VÄRKARBETET.

21:11 Får jag en engångdos av Epidralen, jag som hade önskat pump..men dom sa att de inte hinns med.
Klart fostervatten kommer nu, i massor och jag är öppen 10cm

21:28 Får jag den här panikkänslan, den som jag alltid får när jag känner att jag inte kan styra över situationen. De här går för fort jag hinner inte med, jag hinner inte plnadera osv...
Jag vill bara få ut H*N nu!

21:31 Börjar jag krysta

Känner att värken avtar i en krystning, så tar en pause på ca 1 minut, sen krystar på igen

21:42 Föds en liten 'Tuss'. Jag frågade vad det blev för kön och Bm sa de får du titta efter själv :) En helt perfekt liten kille, som kom upp på mammas bröst direkt.

Ingen var lyckligare än Jag & Ronny just då, så klart.. Vilken underbar känsla, tänk att man fick känna den känslan två gånger.. Lika mycke kärlek då som nu!! ♥

SummanavMINkardemumma blev: Snabb förlossning, från första värken tog de 2,5 timma så var han ute.
Upplevde att de gick lätt att krysta
Ingen bristning

Bättre förlossning än så här kunde jag inte tänka mig! Men tänk att alla förlossningar är så sjukt olika. Trodde inte att de kunde gå snabbare o bättre än vad de gjorde med Philip, men shyyy fick jag, de kunde de visst!

Du är så fin, helt lagom lång (54cm) & perfekt tung (3720g)